Dan före doppet.
I Fredags var jag hemkommen ifrån Norge, satt och körde i ca 4 timmar innan jag åter kom hem till skogarna.
Att komma hem skulle i min tanke endast bli skönt och avkopplande. Men det har faktiskt varit mer turbulent än väntat. Att komma hem igen är faktiskt en stor omställning, ifrån att bo ensam, laga sin egenvalda mat, välja själv vad man vill göra, hur det ska göras och när det ska göras är inte längre tänkbart. Det finns många viljor i detta hus, konstigt att jag ens hade glömt bort det. Har två systrar som verkligen saknat mig, men som befann sig i den "vanliga världen" medan det tog några dagar för mig att känna mig tillbaka. VIlket i sin tur resulterat i att jag har viljat dragit mig en aning tillbaka och inte delta fullt ut. Men nu känner jag mig äntligen helt som hemma och kan nog lätt infinna mig i samma sinnerstämmning som resterande familjemedlemmar igen. . Vilket kommer ganska så lägligt med tanke på vad det är för dag imorgon som väntar oss.
Julafton mina vänner, dagen som såklart har olika innebörd för oss alla. För mig betyder det familj, samling, och en aning för mycket av det goda. Traditionellt kan vi kalla det. Men jag vill samtidigt skänka en tanke åt de som inte riktigt firar denna traditionella julafton, och jag vill säga som så att alla skapar vi våra egna stunder. Oavsett valt sätt att fira morgondagen på så är det upp till var och en att göra det bästa av dagen!
Sen kan det säkert kännas skönt då dagen har passerat, och detta år har jag saker att se fram emot som sker även efter jul, så inga tårar för mig imorgon när jag går till sängs. För det innebär bara en natt mindre att spendera ensam! För till annandagen så kommer mina kära pojkvän och ger mig lite kärlek. Vilket vi båda kan behöva gott, då det var ett tag sen vi sågs sist. Distans mina vänner, kan verka romantiskt, men inte fan är det först på min lista. Men har man hittat rätt så har man, avståndet liksom känns värt det ändå i detta fall!
Nu sitter jag här efter 2 glas rödvin och tror att jag skriver hur bra som helst. Jag vet inte riktigt, men jag ville bara yttra mig med några ord. var ju ett tag sen sist.
God Jul.
Tjing.
Att komma hem skulle i min tanke endast bli skönt och avkopplande. Men det har faktiskt varit mer turbulent än väntat. Att komma hem igen är faktiskt en stor omställning, ifrån att bo ensam, laga sin egenvalda mat, välja själv vad man vill göra, hur det ska göras och när det ska göras är inte längre tänkbart. Det finns många viljor i detta hus, konstigt att jag ens hade glömt bort det. Har två systrar som verkligen saknat mig, men som befann sig i den "vanliga världen" medan det tog några dagar för mig att känna mig tillbaka. VIlket i sin tur resulterat i att jag har viljat dragit mig en aning tillbaka och inte delta fullt ut. Men nu känner jag mig äntligen helt som hemma och kan nog lätt infinna mig i samma sinnerstämmning som resterande familjemedlemmar igen. . Vilket kommer ganska så lägligt med tanke på vad det är för dag imorgon som väntar oss.
Julafton mina vänner, dagen som såklart har olika innebörd för oss alla. För mig betyder det familj, samling, och en aning för mycket av det goda. Traditionellt kan vi kalla det. Men jag vill samtidigt skänka en tanke åt de som inte riktigt firar denna traditionella julafton, och jag vill säga som så att alla skapar vi våra egna stunder. Oavsett valt sätt att fira morgondagen på så är det upp till var och en att göra det bästa av dagen!
Sen kan det säkert kännas skönt då dagen har passerat, och detta år har jag saker att se fram emot som sker även efter jul, så inga tårar för mig imorgon när jag går till sängs. För det innebär bara en natt mindre att spendera ensam! För till annandagen så kommer mina kära pojkvän och ger mig lite kärlek. Vilket vi båda kan behöva gott, då det var ett tag sen vi sågs sist. Distans mina vänner, kan verka romantiskt, men inte fan är det först på min lista. Men har man hittat rätt så har man, avståndet liksom känns värt det ändå i detta fall!
Nu sitter jag här efter 2 glas rödvin och tror att jag skriver hur bra som helst. Jag vet inte riktigt, men jag ville bara yttra mig med några ord. var ju ett tag sen sist.
God Jul.
Tjing.
Lamt luciafirande.
Imorgon infinner sig Lucia, vilket alltid har betytt mycket før mig. Många veckor innan Lucia har det inneburit fullt upp av kørrepetitioner, sena kvæller och en massa notblad med sånger att øva in. Alltså, nær luciadagen kommer så har jag alltid varit med och firat den på bæsta møjliga vis. Idag skulle inte vara något undantag. I Barnehagen skulle barnen gå luciatåg tidigt och jag ville absolut inte missa det. Så upp tidigt och ivæg med ett stycke barn i vit klænning & massa glitter. Jag slog mig ner på en av stolarna spom var framstællda till åskådarna och væntade. . Ljuset slæcktes och ett vagt ljud av luciasång børjade høras.
In kommer barnen, gåendes i ett ovæntat raskt tempo, sjungandes på den norska varianten av sankta Lucia. De går i sitt normallånga tåg och jæmt nær jag tror att det ska børja på riktigt, fortsætter de utan att stanna, in genom en dørr och så ær de borta..
Detta min vænner, det ær ett norskt sætt att gå luciatåg.. Var det allt tænkte jag?
Ja, det var allt! De stackars mammorna som satt dær med kamerorna hann knappt att få av linslocket innan tåget hade flytt sin kos.
Lite senare kommer alla barnen tillbaka och ær klara før fika, det bjøds på lussekatter och gløgg, men jag tror de glømde att ha saffran i bullarna.. Det smakade enbart vanlig bulle.
Trots detta så var det iallafall ett luciafirande, bættre æn inget, æven om man kan uppfatta tåget som en snabb blinkning av førvirring så fanns det dær iallafall før en kort sekund.
Idag har mina 2 flickor med sig en varsin væn hem och vi har nyss bakad ordenkliga lussebullar som sprider saffransdoft i husets alla 14 rum. I natt har jag æven nattpasset, då det vankades gott julbord før førældrarna inne i Byn.
Vi ser också alla fram emot morgondagen då vi får besøk av barnens førra Au-pari, då får vi førsøka hitta på något skoj!
Tack & Lov før barnprogram, det gav mig en liten lugn stund att sætta mig hær och pusta ut. Sen tænkte jag nog sætta barnen mina i badkaret och førsøka få dem att varva ner.. Just nu befinner de sig i en slags variant av bergochdalbana. Hysteriskt. Men de har haft kul och inga tårar, vilket før mig kænns som en lyckad arbetsdag!
Imorgon ær det den riktiga dagen før att fira Lucia, men jag får nog acceptera att det dagarna med kørrep och en massa flæng infør Lucia ær øver.
nu ska jag, klædd i en svart klænning full av mjøl packa in lussebullar i påsar. Annars blir de torra!
tjing.
In kommer barnen, gåendes i ett ovæntat raskt tempo, sjungandes på den norska varianten av sankta Lucia. De går i sitt normallånga tåg och jæmt nær jag tror att det ska børja på riktigt, fortsætter de utan att stanna, in genom en dørr och så ær de borta..
Detta min vænner, det ær ett norskt sætt att gå luciatåg.. Var det allt tænkte jag?
Ja, det var allt! De stackars mammorna som satt dær med kamerorna hann knappt att få av linslocket innan tåget hade flytt sin kos.
Lite senare kommer alla barnen tillbaka och ær klara før fika, det bjøds på lussekatter och gløgg, men jag tror de glømde att ha saffran i bullarna.. Det smakade enbart vanlig bulle.
Trots detta så var det iallafall ett luciafirande, bættre æn inget, æven om man kan uppfatta tåget som en snabb blinkning av førvirring så fanns det dær iallafall før en kort sekund.
Idag har mina 2 flickor med sig en varsin væn hem och vi har nyss bakad ordenkliga lussebullar som sprider saffransdoft i husets alla 14 rum. I natt har jag æven nattpasset, då det vankades gott julbord før førældrarna inne i Byn.
Vi ser också alla fram emot morgondagen då vi får besøk av barnens førra Au-pari, då får vi førsøka hitta på något skoj!
Tack & Lov før barnprogram, det gav mig en liten lugn stund att sætta mig hær och pusta ut. Sen tænkte jag nog sætta barnen mina i badkaret och førsøka få dem att varva ner.. Just nu befinner de sig i en slags variant av bergochdalbana. Hysteriskt. Men de har haft kul och inga tårar, vilket før mig kænns som en lyckad arbetsdag!
Imorgon ær det den riktiga dagen før att fira Lucia, men jag får nog acceptera att det dagarna med kørrep och en massa flæng infør Lucia ær øver.
nu ska jag, klædd i en svart klænning full av mjøl packa in lussebullar i påsar. Annars blir de torra!
tjing.
bara några ord innan sovdags.
Jag ær alltfør ojæmn i mitt bloggande, lika ojæmn som i verkligheten kan vi sæga.
Hade det inte varit vældigt svårt och tråkigt om man hela tiden behøvde stå upprætt, rak och 90 grader?
Se bara på soldaterna utanfør slottet, sællan man ser dem dra på smilbandet.
Jag tycker att man med all rætt ska få vara lite bøjd, nedsjunken och luta lite mer åt 67 grader om det kænns bættre. Vilket jag æven tror soldaterna gør i ledig position.
Bara man inte fastnar dær før længe. Æven om man befinner sig i ett mindre rakt tillstånd, måste man samtidigt påminna sig sjælv om att man ær værd att uppnå 90, om inte 100! Oavsett om du ær i tjænst eller ej.
Man ær værd vad man vill ådstakomma!
Juletiden ær nærmare och nærmare før vad dag, vilket verkligen kænns påkomligt i det snølandskapet som jag befinner mig i. Vi har det vitt øverallt, och minusgraderna biter sig i kinderna. det påminner mig om vintrarna vi hade då vi var små, hemma var det længesen den vintern fanns. Men barnen hær har fortfarande ett krav på att snøn ska finnas kvar! Det var væl drygt 10 år sedan vi slutade tro på en vit jul.
Det børjar nærma sig sista helgen i Norge innan hemfærd før julledigt, det kænns glatt och bra! Det ska bli lite festfirande hær innan jag åker hem och jag hoppas jag finner fram bra julgåvor till barnen. Lite svårt med tanke på att de førmodligen kommer få det mesta de ønskat sig redan. . Sen ser jag fram emot ledigheten och att få tillbringa mer æn bara en helg med de som ligger nærmast hjærtat!
Kim, i ett framtida køk, dær du gør succè, spelar inte teorin ngn roll længre, det ær vad du skapar som ger resultat. Och efter denna dagen vet vi ju att det ær vad du gør bæst!
Nuså, natti!
tjing.
