Lillafi - gives you a taste.

En blogg kan vara avslöjande eller distanserad och jag har nog inte riktigt bestämt mig hur jag ska ha det..

Men det kanske är på tiden att göra det? Så den inte vissnar totalt.

Det har uppstått en del trista händelser de sista månaderna, saker som jag inte velat dela med mig utav här under tiden de inträffat. Så att skriva en massa inlägg och ge intrycket av att allting  fortfarande var som vanligt hade inte heller känts rätt. Så det blev liksom stop i skrivarprocessen. PAUS så att säga.

Nu känner jag däremot att det kan vara dags att återuppta lite bloggning i vardagen. PLAY and RESUME!

Jag myser i samboliv här i Göteborg och trivs fint med min utvalda livskamrat fastän han inte är nyrakad varje dag.  Har jag inget för mig om dagarna plockar jag upp kattleksaker ur vattenskålen, pillar på någon kruka som står snett eller tar en vals med dammsugaren. Jag har lite utspridda vänner även i denna stad som jag försöker dejta så ofta som det är  möjligt.

Jag har förlorat en farfar, en mormor och en farmor under de senaste 2 månaderna. Vilket känns ganska så overkligt fram till de stunder det hinner ikapp mig.. Då det kan bli lite slitsamt att le.

Jag har i det sista gjort en del vändor på arbetsförmedlingen för att få fart på min karriär, och även om det har startat segt så verkar det ändå som att något har kickat igång. Ett jobb på Landvetter har precis startat och vi får se vad som kan ske framöver. Kanske lite plugg kan vara på sin plats? Snart.. kanske om något år eller så.. eller två.

Om vi pratar lite nutid så sitter jag här en Måndagkväll och ser att "halv åtta hos mig" faktiskt har börjat. Vilket betyder att jag får korta ner detta inlägget lite mer än vad jag hade tänkt mig.

Jag kommer förhoppningsvis ihåg att fortsätta imorgon..

vi säger så!

Tjing.