egentligen..
Det är så mycket i mitt huvud nu, och det kryper myror i mig. Och jag känner mig såå ensam. Verkligen.
Kanske lite patetiskt. För det finns ett problem, som jag är medveten om, som egentligen skapar halva denna känsla. Men jag orkar inte ta tag i det.. . Det krävs fler än en vilja och jag känner att min inte är tillräckligt stark längre. Inte på egen hand.
Just nu är jag verkligen på egen hand. Men det kanske inte gör något, kanske är det meningen.
Kommentarer
Postat av: kim
Men, du har ju mig :( ??
Postat av: fi.
ja, klart jag har!
Trackback