Lillafi - gives you a taste.

Igår, Lördagen den 26/1 inträffade en heel drös av roliga, knasiga, sjuka, och allmänt dyngbra minnen att berätta om.
Dagen startade för min del med att dela bil med Kim & Petra in till Örebro. Varje gång när man åker in råder det fullständigt lugn hela resan fram tills det att vi börjar närma oss själva kärnan.
- Är det vänster här? eller ska jag fortsätta rakt?
- Var inte pakeringen därborta på det andra stället?
- Här har jag aldrig kört förut.. Var ä vi?
- Men jävla idiot, vad håller han på med?
Jag som medpassagerare  försöker psykoligiskt att lugna ner föraren (Kim) och intalar oss att det här fixar vi.
Petra håller humöret uppe i baksätet och säger inte så mycket, då hon inte åkt med oss tidigare.

Kan tyckas att både jag & Kim ska ha vanan inne, då vi varit inne ett antal gånger redan. Men alltid så sker det en snevridning i minnesdelen av hjärnan och det lyser varningslampor. Som förare kan jag absolut förstå att pressen känns som störst för denne.

Jag kan förstå att det inte alltid tas de klokaste besluten i rätt stund, lite kör man ju på det spontana, vilket inte jämt lämpar sig bland rusningstrafiken inne i stadskärnans fyrfilade vägbana.
Till slut ser vi att det är ju faktiskt vänster vi ska svänga, för jag kände äntligen igen mig och infann en lugn känsla inombords. Men som många gånger annars ska man inte ropa Jippie innan man står med båda fötterna på backen. .

En skylt visar sig i sista sekund som får vissa konsekvenser på vår planerade vänstersväng ( då vi lagt oss i vänsterfilen av alla de 4 filarna som existerar). . 
- Här får vi inte köra utrbrister Kim!
- Jo men det är klart att vi får, de gjorde vi ju förra gången säger jag lite smått föör säker.
Men Kim är en lagens kvinna ( var det tänkt) och vågar inte ta den chansningen ( vilket är förståeligt) och beslutar sig för att avbryta den påtänkta vänstersvängen.

Men att hon då lägger i backen och börjar backa på denna väg är inget som någon av oss nu i efterhand riktigt förstår.. Sen att vi då blev omkörda av irriterade bilister som därefter svänger vänster väckte största förvirringen i oss alla.. Får man ändå svänga vänster här kanske?
Vi satt liksom ganska fast i situationen och tänkte "vi gör som alla andra" och svängde till slut vänster och kände oss allmänt sådär lättade över att situationen hade gått smärtfritt förbi. .
vad har vi nu lärt av det här?
BACKA INTE I FYRFILAD KÖRBANA!

Den resterade tiden vi befann oss inne i gnällbältet spenderades i en trivsam med samtidigt mödosam stressbubbla. Det som folket fick skåda var 3 virrpannor med eld i häcken som löpte mellan affär och affär.
det var: Ska-vi-äta-Mcdonalds-eller-köpa-present-innan-eller-äta-innan-eller-köpa-present-innan-katastrof på stor skala!
Det slutade med en visit inne på La baguette och en omväg för att komma tillbaka till parkeringshuset efterom Åhlenshuset var stängt. . in i bilen, återigen skratta & gruva oss över den där backningen och hoppades på en lungare hemresa.. vilket det också blev! Med för att hålla på traditionerna körde vi fel, på samma ställe som vanligt också.. Alltid! Skrattretande faktiskt.. Men skratta är kul, speciellt när kinderna börjar domna bort och magen känner sig dubbelvikt.

Hemresan överlevde vi alla tre! Men jag slutade inte upp att befinna mig i stressbubblan för det.
Mina inhandlade varor var:
- grön tunika
- rosa kofta
- ett guldhalsband som skavde som f'n.
- var det något mer?

Hur som helst, de som känner mig vet att jag nästan jämt passar angiven tid. Det är ju inte så svårt heller egentligen. Allt handlar ju om planering. och planering är lika med Sofie. faktiskt!

men dock inte igår, igår var en dag som inte var en dag. Det var en enda röra som innehöll sinnessjukt kaos fast ändå sådant som var uppskattat.

Duscha-byta-om-se-att-klänningen-måste-strykas-se-att-om-15min-ska-jag-infinna-mig-hos-kim - stressen infann sig snabbt.
Men på något vänster lyckades det, Mitt upp i allt fick jag även ett väl påminnande sms från Petra.
"-Du kommer väl ihåg vinöppnare?" Ja jusst ja, jag ska ju dricka ikväll.
och jag känner mig redan klapp salongberusad? av vad? livet, eller ångan från strykjärnet?

FEST Jessica 20 år! 


Alla dessa foton om man fastande på måste införskaffas omedelbart. Haha. Får skicka sms till Linn.. Hon var kameraansvarig för kvällen. det fastnade nog både det enda och det andra på den linsen inatt..

Sen okej, klart man gör och säger grejer mer ärligt när man inte är heelt spiknykter. Men å andra sidan, jag menar dom ju inte mindre för det. har bara inte hittat ett tillfälle tidigare. och förresten? rätta tillfällen, finns dom egentligen?
Vem bestämmer att ett "rätta tillfälle" har infunnit sig.

Södag idag.. Är väl typ det jag vet om den här dagen.

Att jag inatt kom hem med en cheeseball innanför bh:n får nog sammanfatta min tankeverksamhet för dagen.
Hur faan kunde den hamna där?...