Lillafi - gives you a taste.

Jag ær alltfør ojæmn i mitt bloggande, lika ojæmn som i verkligheten kan vi sæga. 

Hade det inte varit vældigt svårt och tråkigt om man hela tiden behøvde stå upprætt, rak och 90 grader?
Se bara på soldaterna utanfør slottet, sællan man ser dem dra på smilbandet.
Jag tycker att man med all rætt ska få vara lite bøjd, nedsjunken och luta lite mer åt 67 grader om det kænns bættre. Vilket jag æven tror soldaterna gør i ledig position.
Bara man inte fastnar dær før længe. Æven om man befinner sig i ett mindre rakt tillstånd, måste man samtidigt påminna sig sjælv om att man ær værd att uppnå 90, om inte 100! Oavsett om du ær i tjænst eller ej.
 Man ær værd vad man vill ådstakomma!

Juletiden ær nærmare och nærmare før vad dag, vilket verkligen kænns påkomligt i det snølandskapet som jag befinner mig i. Vi har det vitt øverallt, och minusgraderna biter sig i kinderna. det påminner mig om vintrarna vi hade då vi var små, hemma var det længesen den vintern fanns. Men barnen hær har fortfarande ett krav på att snøn ska finnas kvar! Det var væl drygt 10 år sedan vi slutade tro på en vit jul.

Det børjar nærma sig sista helgen i Norge innan hemfærd før julledigt, det kænns glatt och bra! Det ska bli lite festfirande hær innan jag åker hem och jag hoppas jag finner fram bra julgåvor till barnen. Lite svårt med tanke på att de førmodligen kommer få det mesta de ønskat sig redan. . Sen ser jag fram emot ledigheten och att få tillbringa mer æn bara en helg med de som ligger nærmast hjærtat!

Kim, i ett framtida køk, dær du gør succè, spelar inte teorin ngn roll længre, det ær vad du skapar som ger resultat. Och efter denna dagen vet vi ju att det ær vad du gør bæst!


Nuså, natti!

tjing.