Å andra sidan.
Visst. Nu har jag tänkt va. Angående mitt inlägg "kärlek är inte alltid målet". Fortfarande, jag tycker så!
Men så igår tänkte jag på ett annat sätt. Vadå! klart man är rädd. Inga fel i det heller, för det är nog även jag. Rädsla är väl högst upp på listan till varför man inte genomför sånt man skulle vilja. Vilket är väldigt synd. Just i den stunden jag skrev den bloggen kände jag ett svall av mod & kaxighet som jag helst skulle vilja ha jämt. Men så igår, neee, så lätt kanske man inte kan ta det? Inte alltför ofta man tar motgångar med en axelryckning och går vidare.
Den här "bra stunden" tänkte jag på. Absolut, den kanske blir hur bra som helst. Men tänk om man efteråt vill ha mer, men inte kan få det? Tänk om motparten ser det som en "engångsgrej" medan en annan står där och ber om mer?.. Eller tvärt om. Hur löser man det på ett snyggt sätt?
Personligen är jag inte så mycket för regler, men ska man ändå dra sig in i något är det nog inte mer än rätt att lägga alla korten på bordet. Typ kanske komma överenns om hur situtationen ska se ut.. Fast, nee kan det gå till så? Frågan är bara, vågar man riskera att bli sårad och för känslomässigt involverad i något som bara skulle vara "en bra stund" ?
Fast, egentligen. Vad har man att förlora. man kan ju alltid läka. Right?
Well, det var funderingar från ett huvud som fått för lite sömn, det sitter på mig.
Arbetsintervju senare idag, hoppas jag ser klarare då & håller mig till verkligheten.
Tjing.
Men så igår tänkte jag på ett annat sätt. Vadå! klart man är rädd. Inga fel i det heller, för det är nog även jag. Rädsla är väl högst upp på listan till varför man inte genomför sånt man skulle vilja. Vilket är väldigt synd. Just i den stunden jag skrev den bloggen kände jag ett svall av mod & kaxighet som jag helst skulle vilja ha jämt. Men så igår, neee, så lätt kanske man inte kan ta det? Inte alltför ofta man tar motgångar med en axelryckning och går vidare.
Den här "bra stunden" tänkte jag på. Absolut, den kanske blir hur bra som helst. Men tänk om man efteråt vill ha mer, men inte kan få det? Tänk om motparten ser det som en "engångsgrej" medan en annan står där och ber om mer?.. Eller tvärt om. Hur löser man det på ett snyggt sätt?
Personligen är jag inte så mycket för regler, men ska man ändå dra sig in i något är det nog inte mer än rätt att lägga alla korten på bordet. Typ kanske komma överenns om hur situtationen ska se ut.. Fast, nee kan det gå till så? Frågan är bara, vågar man riskera att bli sårad och för känslomässigt involverad i något som bara skulle vara "en bra stund" ?
Fast, egentligen. Vad har man att förlora. man kan ju alltid läka. Right?
Well, det var funderingar från ett huvud som fått för lite sömn, det sitter på mig.
Arbetsintervju senare idag, hoppas jag ser klarare då & håller mig till verkligheten.
Tjing.
Kommentarer
Trackback
